En dålig vana jag önskar att jag inte hade



Jag skulle säga att rökningen är min största last, antingen det eller att jag inte klarar av att vara ensam.
Två dåliga vanor jag önskar att jag inte hade med andra ord. Men det jobbigaste med rökningen är att när man försöker sluta röka så är det inte nikotinet som är värst utan det är själva vanan. Morgon-ciggen, Efter-mat-ciggen, Efter-sex-ciggen och ja, listan kan nog göras lång om man tänker efter.
Det är också jobbigt att ungefär 90% av barn med rökande föräldrar börjar röka, och en av mina största farhågor är ju att Oliver ska vara lika dum som mig och börja när han blir tonåring. Så när jag har nog mycket psykisk styrka SKA jag sluta. Jag måste verkligen.
Jag har ju kommit en liten bit påväg genom att sluta köpa cigaretter, men eftersom jag har en iprincip inneboende som köper cigg så röker jag ju ändå.

Jaja, peace out people.